Djurens gard

"e;Sa varfor fortsatter vi att leva pa detta elandiga vis? Darfor att nastan hela resultatet av var moda stjals av manniskor. Dar, kamrater, har vi svaret pa alla vara problem. Det kan summeras med ett enda ord: manniskan. Manniskan ar den enda verkliga fiende vi har. Om manniskan forsvann ur bilden skulle orsaken till hunger och utmattning vara borta for alltid."e; Det har ar en berattelse om en revolution som gar fel - och om hur aven den mest inbitna idealisten kan korrumperas. Djuren pa en gard gor revolt mot sin agare Mr Jones, mot Manniskan, och tar over forvaltningen av garden. Revolutionens syfte ar enkelt, med egenstyre ska djuren antligen kunna fa leva i ett samhalle praglat av frihet, jamlikhet och lycka. Med nyvunnen makt over manniskorna maste aven ett nytt overhuvud utses pa garden.Grisarna utmarker sig fran de andra djuren. Deras intelligens ar hog men deras karaktar desto samre. Tillsammans tar grisarna Napoleon och Snoboll sig an att agera huvudsakligt styre pa garden, nagot som snart ska visa sig fa katastrofala foljder. Revolutionen forlorar sitt syfte och riktning och de utopiska drommarna far ge vika for maktens frestelser. "e;Djurens gard"e; ar en allegorisk fabel och tidlos klassiker om farorna vid politisk totalitarism. Det ar en satirisk berattelse om utopiska ansatser och giriga makthavare. George Orwell [1903-1950] var en engelsk forfattare och journalist. Orwell behandlade ofta samhallskritiska teman och var en uttalad motstandare gentemot totalitara valden. Han ar mest kand for sina verk "e;Animal Farm"e; (1945) samt "e;Nineteen Eigthy-Four"e; (1949). Termen "e;Orwellsk"e; har myntats som en beskrivning av totalitara och auktoritara sociala fenomen som ar skadliga for det fria samhallet, vilket talar for Orwells inflytelserika rost. Som otrottlig provokator genom sin polemiska journalism och skarpsynta samhallsskildringar har hans litterara anstrangningar gjort honom till en bestandig samhallskampe.